1 Och detta är skuldoffrens lag, och det är det aldrahelgasta. 2På det rummet, der man slagtar bränneoffret, skall man ock slagta skuldoffret, och stänka dess blod på på altaret allt omkring. 3Och allt dess feta skall man offra, stjerten och det feta som är på inelfwerna: 4Båda njurarna med det feta som der på är wid länderna, och nätet öfwer lefrena med njurarna. 5Och Presten skall upbränna det på altaret HERranom til et offer. Det är et skuldoffer. 6Det mankön är ibland Presterna skola det äta på heligt rum; ty det är det aldra helgasta. 7Såsom syndoffret, så skall ock skuldoffer wara: Bägges deras skall en lag wara. Och skall höra Prestenom til, som derigenom försonar. 8Den Prester något bränneoffer offrar, honom skall tilhöra huden af bränneoffret, som han offrat hafwer. 9Och allt spisoffer, som i ugn, eller på halster, eller uti panno bakadt warder, skall höra Prestenom til, som det offrar. 10Och allt spisoffer, som med oljo blandadt eller tort är, det skall allom Aarons barnom tilhöra, så thy eno som thy andro. 11Och detta är tackoffers lag, det man HERranom offrar. 12Wilja de göra et lofoffer, så skola de o ffra osyrade kakor, blandade med oljo, och osyrade tunkakor, bestrukna med oljo, och i panno bakade semlokakor, blandade med oljo. 13Och sådana offer skola de göra på en kako af syradt bröd til sitt tackoffers lofoffer. 14Och et af thy allo skall offras HERranom til häfoffer, och skall höra Prestenom til, som stänker tackoffrens blod. 15Och lofoffrens kött, i sitt tackoffer, skall ätas på samma dagen, som det offradt warder, och intet låtas qwart intil morgonen. 16Och ehwad det är et löfte eller friwiljogt offer, så skall det på samma dagen ätit warda, som det offradt är: Om något qwart blifwer til den andra dagen, skall man ändå ätat. 17Men hwad qwart blifwer af offradt kött intil tredje dagen, det skall upbrännas i elde. 18Och om någor äter på tredje dagen af det offrade köttet af hans tackoffer, så blifwer han icke tacknämlig, som det offrat hafwer, det skall icke heller warda honom tillräknadt, utan det blifwer en styggelse. Och hwad själ som deraf äter, hon är brotslig til en missgerning. 19Och det kött som kommer wid något orent, det skall icke warda ätit, utan upbrändt i elde. Den der ren är til lekamen, han skall äta det köttet. 20Och den själ som äter af tackoffrens kött, det HERranom tilhörer, hennes orenhet ware öfwer henne, och hon skall warda utrotad utu sitt folk. 21Och om en själ kommer wid något det orent är, ware sig oren menniska, boskap, eller hwad eljest styggeligit är, eller ock äter af tackoffrens kött, det HERranom tilhörer, den skall utrotad warda utu sitt folk. 22Och HERren talade med Mose, och sade: 23Tala med Israels barn, och säg: I skolen intet fett äta af fä, lambom och getom. 24Men det feta af et as, och hwad af wilddjur rifwit är, bruker eder til allahanda nytto; men icke skolen I ätat. 25Ty den som äter det feta af den boskap, som HERranom til offer gifwen är, den samma själen skall utrotad warda utu sitt folk. 26I skolen ock intet blod äta, antingen af boskap, eller af foglar, der I bon. 27Hwilken själ som äter något blod, hon skall utrotad warda utu sitt folk. 28Och HERren talade med Mose, och sade: 29Tala med Israels barn, och säg: Den som HERranom sitt tackoffer göra will, han skall ock bära med hwad som HERranom til et tackoffer tilhörer. 30Han skall med sine hand bärat fram til HERrans offer, nemliga, det feta på bröstena skall han frambära, samt med bröstet, at de skola warda ett weftoffer för HERranom. 31Och Presten skall upbränna det feta på altaret. Och bröstet skall höra Aaron til, och hans söner. 32Och den högra bogen skola de gifwa Prestenom til häfoffer af deras tackoffer. 33Och hwilken ibland Aarons söner offrar blodet af tackoffret, och det feta, han skall ock hafwa den högra bogen på sin del. 34Ty weftebröstet och häfwebogen hafwer jag tagit af Israels barn, af deras tack offer, och hafwer gifwit det Prestenom Aaron, och hans söner, til en ewig rätt. 35Detta är Aarons och hans söners wigelse af HERrans offer, på den dagen då de öfwerantwardade wordo til at wara HERranom Prester. 36Då HERren böd, på den dagen då han dem wigde, hwad dem af Israels barnom gifwas skulle, til en ewig rätt, allom deras efterkommandom. 37Och detta är bränneoffrens lag, spiso ffrens, syndoffrens, skuldoffrens, fylleoffrens och tackoffrens: 38Det HERren på Sinai berg Mose böd, den dagen då han böd honom til Israels barn, at de skulle offra deras offer HERranom uti den öknene Sinai.