1 Och HERren talade med Mose, och sade: 2Tag Aaron och hans söner med honom, samt med deras kläder, och smörjooljon, och en stut til syndoffer; twå wädrar, och en korg med osyradt bröd. 3Och församla alla menighetena inför dörene af wittnesbördsens tabernakel. 4Mose gjorde såsom HERren honom böd, och församlade menighetena inför dörene af wittnesbördsens tabernakel: 5Och sade til dem: Detta är det, som HERren budit hafwer at göra. 6Och tog Aaron och hans söner, och twådde dem med watn. 7Och drog honom den linna kjortelen uppå, och bandt bältet omkring honom, och klädde på honom den gula silkeskjortelen, och fick honom lifkjortelen uppå, och gjordade honom öfwer lifkjortelen. 8Och satte på honom skölden, och i skölden Ljus och Fullkomlighet. 9Och satte honom hatten på hans hufwud, och satte på hatten ofwanför hans änne, et gyldene span på den helga kronona; såsom HERren Mose budit hade. 10Och Mose tog smörjooljon, och smorde tabernaklet med allt det deruti war, och wigde det. 11Och stänkte dermed sju resor på altaret, och smorde altaret med all sin redskap, twättekaret med sinom fot, at det skulle warda wigdt. 12Och gjöt af smörjooljone på Aarons hufwud, och smorde honom, at han skulle warda wigd. 13Och hade Aarons söner fram, och drog dem linna kjortlar uppå, och gjordade dem med bälter, och bandt dem hufwor uppå; såsom HERren honom budit hade. 14Och lät hafwa fram til sig en stut til syndoffer. Och Aaron och hans söner lade si na händer på hans hufwud. 15Sedan slagtades han. Och Mose tog af blodet, och strök med fingret på hornen af altaret allt omkring, och skärde altaret, och gjöt blodet på altarens botn, och wigde det, at han skulle försonat. 16Och tog allt det feta af inelfwerna; nätet öfwer lefrena, och båda njurarna med det feta derpå är, och upbrände det på altaret. 17Men stuten med hans hud, kött och träck, brände han up i elde utanför lägret, såsom HERren honom budit hade. 18Och hade en wädur fram till bränneo ffer: Och Aaron med hans söner lade sina händer på hans hufwud. 19Sedan slagtades han. Och Mose stänkte af blodet på altaret allt omkring: 20Högg wäduren i stycken, och brände up hufwudet och stycken: 21Och twådde inelfwerna och fötterna med watn, och brände så hela wäduren up på altarena. Det war et bränneoffer til en söt lukt, et offer HERranom; såsom HERren honom budit hade. 22Han hade ock fram den andra wäduren, som är fylleoffrens. Och Aaron med hans söner lade sina händer på hans hufwud. 23Sedan slagtades han. Och Mose tog af hans blod, och strök på högra örnatimpen af Aaron, och uppå tuman af högra handene, och på den största tåna af hans högra fot. 24Och hade fram Aarons söner, och strök af blodet på deras högra örnatimp, och på tuman af deras högra hand, och på största tåna af deras högra fot: Och stänkte blodet på altaret allt omkring. 25Och tog det feta och stjerten, och allt det feta på inelfwerna, och nätet på lefrena, båda njurarna med det feta deruppå är, och den högra bogen. 26Dertil tog han utaf korgenom, der det osyrade brödet uti war för HERranom, ena osyrada kako, och ena kako af det oljade brödet, och ena tunkako, och lade det på det feta, och på högra bogen. 27Och fick allt detta Aaron och hans söner på händerna, och weftade det för ett weftoffer för HERranom. 28Och tog det allt igen af deras händer, och brände det up på altaret ofwan uppå bränneoffret: Ty det är fyllooffer til en söt lukt, et offer HERranom. 29Och Mose tog bröstet, och weftade det til et weftoffer för HERranom af fyllooffrens wädur, den kom Mose på hans del; såsom HERren honom budit hade. 30Och Mose tog af smörjooljone, och af blodet på altaret, och stänkte på Aaron och hans kläder, på hans söner och deras kläder, och wägde så Aaron och hans kläder, hans söner och deras kläder med honom. 31Och sade til Aaron och hans söner: Koker köttet för dörene af wittnesbördsens tabernakel; och äter det der, dertil med brödet i fylleoffrens korg, såsom mig budit är och sagdt, at Aaron och hans söner skulle ätat. 32Hwad öfwer blifwer af köttet och brödet, det skolen I upbränna på elde. 33Och I skolen icke utgå i sju dagar ifrå dörene af wittnesbördsens tabernakel, allt intil den dagen, då edra fylloffers dagar äro ute; ty i sju dagar äro edra händer fyll da: 34Såsom det på denna dag skedt är: HERren hafwer så budit at göra, på det I skolen wara försonade. 35Och I skolen blifwa för dörene af wittnesbördsens tabernakel dag och natt i sju dagar långt. Och skolen taga wara på HERrans wakt, at I icke dön: Ty så är mig budit. 36Och Aaron med hans söner gjorde allt det HERren genom Mose budit hade.