1En Psalm Korah barnas, till att föresjunga. 2HERRE, du som fordom vast dino lande nådelig, och förlossade de fångar af Jacob; 3Du som tillförene dino folke missgerning förlåtit hafver, och alla deras synder öfvertäckt; Sela. 4Du som tillförene alla dina vrede borttagit hafver, och vändt dig ifrå dine vredes grymhet; 5Tröst oss, Gud vår Frälsare, och låt af dine ogunst till oss. 6Vill du då till evig tid uppå oss vred vara; och låt dina vrede gå evinnerliga? 7Vill du då icke åter vederqvicka oss; att ditt folk må glädja sig öfver dig? 8HERRE, bete oss dina nåde, och hjelp oss. 9Ack! att jag höra måtte, det HERREN Gud talar, att han sino folke och sinom heligom frid tillsade; på det de icke skola på någon galenskap komma. 10Dock är ju hans hjelp när dem som frukta honom, att i vårt land skall ära bo; 11Att godhet och trohet mötas tillsamman, rättfärdighet och frid kyssas; 12Att trohet må växa på jordene, och rättfärdighet skåda neder af himmelen; 13Att ock HERREN oss godt gör; på det vårt land må sina frukt gifva; Att rättfärdighet må ändå för honom blifva, och sin rätta gång hafva.