1En Psalm Davids, HERRANS tjenares, till att föresjunga. 2Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan. 3De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra. 4All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra; 5Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt. 6HERRE, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå. 7Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. HERRE, du hjelper både menniskom och fänad. 8Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga! 9De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström. 10Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus. 11Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma. 12Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke; Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.