1En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse. 2Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden. 3HERREN låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet. 4En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan. 5Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam. 6Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla. 7De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås. 8Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen. 9Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda. 10Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen. 11Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla. 12Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse. 13Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris. 14De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse. 15Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga. 16Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd. 17Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill. 18Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre. 19Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok. 20Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet. 21Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap. 22HERRANS välsignelse gör rikan utan mödo. 23En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå. 24Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet. 25Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga. 26Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom. 27HERRANS fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad. 28Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda. 29HERRANS väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige. 30Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena. 31Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva. 32Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.