1Då vardt Jesus förd af Andanom i öknena, på det han skulle försökas af djefvulen. 2Och när han hade fastat i fyratio dagar och fyratio nätter, så hungrade honom. 3Och frestaren gick fram till honom, och sade: Äst du Guds son, så säg, att desse stenar varda bröd. 4Då svarade han, och sade: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast vid bröd, utan af hvart och ett ord, som går af Guds mun. 5Då tog djefvulen honom med sig till den heliga staden, och satte honom öfverst på tinnarna af templet; 6Och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig härutföre; ty det är skrifvet: Han skall gifva sinom Änglom befallning om dig; och de skola bära dig på sina händer, att du icke skall stöta din fot emot stenen. 7Då sade Jesus till honom: Det är ock skrifvet: Herran din Gud skall du icke fresta. 8Då tog åter djefvulen honom med sig uppå ett ganska högt berg, och viste honom all rike i verldene, och deras härlighet; 9Och sade till honom: Allt detta vill jag gifva dig, om du faller neder, och tillbeder mig. 10Då sade Jesus till honom: Gack bort, Satan; ty det är skrifvet: Herran din Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du tjena. 11Då öfvergaf djefvulen honom; och si, Änglarna gingo fram, och tjente honom. 12Då nu Jesus hörde, att Johannes var fången, drog han in i Galileen; 13Och öfvergaf Nazareth, och kom, och bodde i Capernaum, som ligger vid hafvet, på gränson vid Zabulon och Nephthalim; 14På det att fullkomnas skulle det som sagdt var genom Esaia Propheten, som sade: 15Det landet Zabulon, och det landet Nephthalim, vid hafsens väg, på denna sidon Jordan, och den hedniska Galileen; 16Folket, som satt i mörkret, hafver sett ett stort ljus; och dem, som bodde i dödsens ängd och skugga, är ett ljus uppgånget. 17Ifrå den tiden begynte Jesus till att predika, och sade: Görer bättring; himmelriket är kommet hardt när. 18När Jesus gick utmed det Galileiska hafvet, såg han två bröder, Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; de kastade sin nät i hafvet, ty de voro fiskare. 19Och han sade till dem: Följer mig; jag vill göra eder till menniskors fiskare. 20De öfvergåfvo straxt näten, och följde honom. 21Och när han gick fram bätter, såg han två andra bröder, Jacob, Zebedei son, och Johannes, hans broder, i båten med deras fader Zebedeus, botande sin nät; och han kallade dem. 22Straxt öfvergåfvo de båten, och sin fader, och följde honom. 23Och Jesus gick omkring allt Galileiska landet, och lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och botade allahanda sjukdom och krankhet i folket. 24Och hans rykte gick öfver hela Syrien; och de hade till honom alla de der kranke voro af mångahanda sjukdom, och värkbrutna och besatta, och månaderasande och borttagna; och han gjorde dem alla helbregda. 25Och honom följde mycket folk utaf Galileen, och utaf de tio städer, och utaf Jerusalem, och utaf Judeen, och utaf de land på denna sidon vid Jordan.