1Och Mose församlade hela menighetena af Israels barn, och sade till dem: Detta är det som HERREN budit hafver, att I göra skolen: 2I sex dagar skolen I arbeta; men den sjunde dagen skolen I hålla heligan, HERRANS hvilos Sabbath. Den som något arbete gör på honom, han skall dö. 3I skolen ingen eld upptända på Sabbathsdagenom i alla edra boningar. 4Och Mose sade till alla menighetena af Israels barn: Detta är det HERREN budit hafver: 5Gifver ibland eder häfoffer HERRANOM, alltså att hvar och en frambär häfoffer HERRANOM af ett fritt hjerta, guld, silfver, koppar; 6Gult silke, skarlakan, rosenrödt, hvitt silke, och getahår; 7Rödlett vädurskinn och tackskinn, furoträ; 8Oljo till lamporna, och speceri till smörjoolja, och till godt rökverk; 9Onich och infattade stenar till lifkjortelen, och till skölden. 10Och den ibland eder förståndig är, han komme och göre hvad HERREN budit hafver; 11Nämliga tabernaklet med dess täckelse och öfvertäckelse; ringar, bräder, skottstänger, stolpar och fötter; 12Arken med hans stänger; nådastolen och förlåten; 13Bordet med sina stänger, och all dess tyg och förlåten; 14Ljusastakan till att lysa, och hans redskap, och hans lampor, och oljo till lysning; 15Rökaltaret med sina stänger, smörjooljan, och speceri till rökverk; klädet för tabernaklets dörr; 16Bränneoffersaltaret med dess koppargallrar, stänger och all sin redskap; tvättekaret med sin fot; 17Bonaden till gården, med sina stolpar och fötter; och klädet till dörrena åt gårdenom; 18Pålarna till tabernaklet och till gården, med deras tåg; 19Ämbetskläden till tjensten i det helga; de helga kläder till Presten Aaron, med hans söners kläder till Presterskapet. 20Då gick hela menigheten af Israels barn ut ifrå Mose. 21Och alle de som gerna och välviljeliga gåfvo, kommo och båro det fram till ett häfoffer HERRANOM, till vittnesbördsens tabernakels verk, och till all dess tjenste, och till de helga kläden. 22Både man och qvinna båro fram, hvilken som helst dertill hade vilja, spänner, örnaringar, ringar och spann, och allahanda gyldene redskap; bar ock hvar man fram guld, till veftoffer HERRANOM. 23Och den som när sig fann gult silke, skarlakan, rosenrödt, hvitt silke, getahår, rödlett vädurskinn och tackskinn, han bar det fram. 24Och den som silfver eller koppar hof, han bar det fram HERRANOM till häfoffer. Och den som fann furoträ när sig, han bar det fram till allahanda Gudstjenstens verk. 25Och de der förståndiga qvinnor voro, de virkade med sina händer, och båro sitt verk fram af gult silke, skarlakan, rosenrödt, och hvitt silke. 26Och de qvinnor, som skickeliga voro, de virkade getahår. 27Men förstarna båro fram onich, och infattade stenar till lifkjortelen och till skölden; 28Och speceri och oljo till lysning, och till smörjo, och till godt rökverk. 29Alltså båro Israels barn fram HERRANOM friviljoge, både män och qvinnor, till allahanda verk, som HERREN budit hade genom Mose, att göras skulle. 30Och Mose sade till Israels barn: Ser, HERREN hafver kallat Bezaleel vid namn, Uri son, Hurs sons, af Juda slägte; 31Och hafver uppfyllt honom med Guds Anda, att han är vis, förståndig, och skickelig till allahanda verk; 32Till att konsteliga arbeta på guld, silfver och koppar; 33Snida, och insätta ädla stenar; till att timbra af trä; till att göra allt konsteligit arbete; 34Och hafver gifvit honom undervisning i hans hjerta; samt med Aholiab, Ahisamachs son, af Dans slägte. 35Han hafver uppfyllt deras hjerta med vishet, till att göra allahanda verk, till att snida, virka och sticka, med gult silke, skarlakan, rosenrödt, och hvitt silke, och med väfvande, så att de göra allahanda verk, och konsteligit arbete påfinna.