1 Då menniskorna begynte förökas på jordene, och födde sig döttrar: 2Då sågo Guds söner menniskornas döttrar, at de woro dägeliga, och togo til hustrur hwilka de hälst wille. 3Då sade HERren: Menniskorna wilja icke mer låta min Anda straffa sig, ty de äro kött. Jag will ännu gifwa dem hundrade och tjugu års dag. 4På den tiden woro ock tyranner på jordene, förty, sedan Guds söner ingingo til menniskors döttrar, och de födde barn, wordo deraf wäldige och fast beryktade män i werldene. 5Men då HERren såg, at menniskones ondska war stor på jordene, och all hennes hjertas upsåt och tanke war alltid benägen til det ondt war: 6Då ångrade HERranom, at han hade gjort menniskona på jordene, och det bekymrade honom i hans hjerta. 7Och HERren sade: Menniskona, som jag skapade, skall jag förgöra utaf jordene, ifrå mennisko allt intil fänaden, och intil matkar, och intil foglarna under himmelen: Förty det ångrar mig, at jag dem gjort hafwer. 8Men Noah fann nåde för HERranom. 9Detta är Noahs slägt: Noah war en from man och fullkomlig, och förde et gudeligit lefwerne i sin tid. 10Och födde tre söner, Sem, Ham, Japhet. 11Men jorden war förderfwad för Guds åsyn, och full med orätt. 12Då såg Gud på jordena, och si, hon war förderfwad, ty allt kött hade förderfwat sin wäg på jordene. 13Då sade Gud til Noah: Allt kötts ändalykt är kommen för mig, ty jorden är full med orätt af dem, och si, jag will förderfwa dem med jordene. 14Gör dig en ark utaf furuträ, och gör kamrar derinne, och beka honom utan och innan. 15Och gör honom alltså: Trehundrade alnar skall wara längden, femtio alnar bredden, och tretio alnar högden. 16Et fenster skalt du göra der ofwan uppå, en aln stort. Dörene skalt du sätta midt på sidone: och skall han hafwa tre botnar, en nederst, den andra midt uti, den tredje öfwerst. 17Ty si, jag skall låta komma en wattuflod öfwer jordena, til at förderfwa allt kött, der en lefwande ande uti är, under himmelen, och allt det på jordene är skall förgås. 18Men med dig will jag göra et förbund, och du skalt gå in i arken med dina söner, med dine hustru, och med dina söners hustrur. 19Och du skalt låta komma in i arken allahanda djur af allt kött, ju et par, mankön och qwinkön, at de måga blifwa lefwande när dig. 20Af foglarna efter deras slag, af fänadenom efter sitt slag, och af allahanda kräkande djur på jordene efter deras slag. Af allo desso skall ju et par ingå til dig, på det at de skola blifwa lefwande. 21Och du skalt til dig taga allahanda mat, som man tärer, och skalt samka honom til dig, at han warder dig och dem til födo. 22Och Noah gjorde allt det Gud böd honom.