1 Och Adam kände sina hustru Hewa, och hon aflade och födde Cain, och sade: Jag hafwer fått HERrans man. 2Och hon födde framdeles Habel hans broder. Och wardt Habel en fåraherde, men Cain wardt en åkerman. 3Och det begaf sig efter några dagar, at Cain offrade HERranom gåfwor af jordenes frukt. 4Och Habel offrade desslikes af förstlingene af sin får, och af deras talg: Och HERren Gud såg täckeliga til Habel och hans offer. 5Men til Cain och hans offer såg han icke täckeliga. Då wardt Cain swårliga wred, och hans hy förwandlades. 6Sade HERren til Cain: Hwi äst du wred? Eller hwi förwandlas din hy? 7Är det icke så? Om du äst from, så äst du tacknämlig; men äst du icke from, så blifwer icke synden säker eller fördold: men städ henne icke hennes wilja, utan råd öfwer henne. 8Då talade Cain med sin broder Habel. Och det begaf sig, då de woro på markene, gaf Cain sig up emot sin broder Habel, och slog honom ihjäl. 9Då sade HERren til Cain: Hwar är din broder Habel? Han swarade: Jag wet det icke, skall jag taga wara på min broder? 10Och han sade til honom: Hwad hafwer du gjort? Dins broders blods röst ropar til mig utaf jordene. 11Och nu, förbannad ware du på jordene, som sin mun öpnat hafwer, och tagit dins broders blod utu dina händer. 12Då du brukar jordena, skall hon icke strax gifwa dig efter sin förmågo; ostadig och flyktig skalt du blifwa på jordene. 13Och Cain sade til HERran: Min missgerning är större, än at hon må mig förlåten warda. 14Si, du drifwer mig i dag utaf landet, och jag måste gömma mig undan ditt ansikte, och måste ostadig och flyktig blifwa på jordene. Så warder mig gående, at hwilken som hälst mig finner, han slår mig ihjäl. 15Men HERren sade til honom: Nej, utan den som slår Cain ihjäl, det skall sjufalt hämnadt warda. Och HERren satte et tekn på Cain, at hwilken som hälst honom funne, skulle icke slå honom ihjäl. 16Och så gick Cain ifrå HERrans ansikte, och bodde i det landet Nod öster ut, på hinsidan Eden. 17Och Cain kände sina hustru, och hon aflade och födde Hanoch, och han byggde en stad, hwilken han nämnde efter sin sons namn Hanoch. 18Men Hanoch födde Yrad: Yrad födde Mahujael: Mahujael födde Methusael: Methusael födde Lamech. 19Men Lamech tog sig twå hustrur: Den ena het Ada, den andra Zilla. 20Och Ada födde Jabal, af honom kommo de som bodde under tjäll, och hade boskap. 21Och hans broder het Jubal, af honom kommo de, som brukade harpor och pipor. 22Födde ock desslikes Zilla, nemliga Tubalkain, som war en mästare i allahanda koppars och jerns werk; och Tubalkains syster war Naema. 23Och Lamech sade til sina hustrur Ada och Zilla: I Lamechs hustrur, hörer mina röst, och märker hwad jag säger: Jag hafwer dräpit en man mig til sår, och en yngling mig til blånad. 24Cain skall warda hämnad sjufalt, men Lamech sju och sjutiofalt. 25Adam kände åter sina hustru, och hon födde en son, och kallade honom Seth, sägandes: Gud hafwer satt mig en annor säd för Habel, som Cain ihjäl slog. 26Wardt också Seth född en son, den han kallade Enos. Och på den samma tiden begynte man predika om HERrans namn.