1 Abraham tog åter ena hustru, hon het Ketura. 2Hon födde honom Simran och Jacksan, Medan och Midian, Jisbak och Suah. 3Men Jacksan födde Seba och Dedan. Dedans barn woro Assurim, Letusim och Leummim. 4Midians barn woro Epha, Epher, Hanoch, Abida och Eldaa: Desse äro alle Ketura barn. 5Men Abraham gaf allt sitt gods Isaac. 6Men de barnen, som han hade af frillorna, gaf han skänker, och lät dem fara ifrå sin son Isaac, medan han än lefde, öster ut i österlanden. 7Men Abrahams ålder, som han lefde, war hundrade fem och sjutio år. 8Och blef sjuk, och dödde i en rolig ålder, då han af ålder och lefwande mätter war; och wardt samlad til sitt folk. 9Och honom begrofwo hans söner, Isaac och Ismael, i den dubbelkulone, på Ephrons åker, Zohars Hetheens sons, som ligger emot Mamre; 10I den markene, som Abraham köpt hade af Hets barnom: Der är Abraham begrafwen med Sara sine hustru. 11Och efter Abrahams död wälsignade Gud hans son Isaac: Och han bodde wid den brunnen, som kallades dens lefwandes och seendes. 12Detta är Ismaels Abrahams sons slägt, som Hagar, Saras tjensteqwinna af Egypten, födde honom. 13Och detta är Ismaels barns namn, der deras slägte hafwa namn af: Ismaels förste son Nebajoth, Kedar, Adbeel, Mibsam, 14Misma, Duma, Massa, 15Hadar, Thema, Jethur, Naphis och Kedma. 16Desse äro Ismaels barn med deras namn, i deras byar och städer, tolf förstar. 17Och detta är Ismaels ålder, hundrade och sju och tretio år; och han wardt sjuk och dödde, och wardt samkad intil sitt folk. 18Men han bodde ifrå Hewila in til Zur emot Egypten, när man går til Assyrien; och satte sig emot alla sina bröder. 19Detta är Isaacs Abrahams sons slägte: Abraham födde Isaac. 20Men Isaac war fyratio år gammal, då han tog Rebecka til hustru, Bethuels Syrens af Mesopotamien dotter, Labans Syrens syster. 21Men Isaac bad HERran för sine hustru, ty hon war ofruktsam; och HERren hörde honom, och Rebecka hans hustru wardt hafwande. 22Och barnen stötte sig med hwarannan i hennes lif. Då sade hon: Efter mig skulle så gå, hwi är jag då worden hafwandes? Och gick bort til att fråga HERran. 23Och HERran sade til henne: Tu folk äro i dino lifwe, och twäggehanda folk skola skiljas utaf dino lifwe: Och det ena folket skall öfwerwinna det andra, och den större skall tjena den mindre. 24Då nu tiden kom at hon föda skulle, si, då woro twillingar i hennes lifwe. 25Den förste, som utkom, war röd och ludin som et skin: Och de kallade honom Esau. 26Strax derefter kom hans broder ut, han hölt med sine hand i Esaus fotablad, och de kallade honom Jacob: Sextio år gammal war Isaac, då de wordo födde. 27Och då drängarne wordo store, wardt Esau en jägare och en åkerman; men Jacob en from man, och bodde i tjäll. 28Och Isaac hade Esau kär, ty han plägade äta af hans wede: Men Rebecka hade Jacob kär. 29Och Jacob kokade en rätt: Då kom Esau af markene, och war trötter; 30Och sade til Jacob: Gif mig äta af denna röda rättenom, ty jag är trötter: Deraf heter han Edom. 31Men Jacob sade: Sälj mig i dag din förstfödslorätt. 32Esau swarade: Si, jag måste dock dö: Hwad warder mig den förstfödslorätten nyttig? 33Jacob sade: Så swär mig i dag. Och han swor honom: Och sålde så Jacob sin förstfödslorätt. 34Då gaf Jacob honom bröd och den grynwällingen, och han åt och drack, och stod up, och gick dädan. Och så föraktade Esau sin förstfödslorätt.