1En psalm, en sång av David, vid templets invigning. 2  Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet,  du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig. 3  HERRE, min Gud,  jag ropade till dig, och du helade mig. 4  HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket,  du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven. 5  Lovsjungen HERREN, I hans fromme,  och prisen hans heliga namn. 6  Ty ett ögonblick varar hans vrede,      men hela livet hans nåd;  om aftonen gästar gråt,      men om morgonen kommer jubel. 7  Jag sade, när det gick mig väl:      »Jag skall aldrig vackla.» 8  HERRE, i din nåd      hade du gjort mitt berg starkt;  men du fördolde ditt ansikte,      då förskräcktes jag. 9  Till dig, HERRE, ropade jag,  och till Herren bad jag: 10  »Vad vinning har du av mitt blod,      eller därav att jag far ned i graven?  Kan stoftet tacka dig,      kan det förkunna din trofasthet? 11  Hör, o HERRE, och var mig nådig;  HERRE, var min hjälpare.» 12  Då förvandlade du min klagan      i fröjdesprång;  du klädde av mig sorgens dräkt      och omgjordade mig med glädje. [ (Psalms 30:13)  Därför skall min ära lovsjunga dig,      utan att tystna;  HERRE, min Gud,      jag vill tacka dig evinnerligen. ]