1En vallfartssång.  Ur djupen ropar jag till dig, HERRE. 2  Herre, hör min röst,  låt dina öron akta på      mina böners ljud. 3  Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar,      Herre, vem kan då bestå? 4  Dock, hos dig är ju förlåtelse,      på det att man må frukta dig. 5  Jag väntar efter HERREN,      min själ väntar,      och jag hoppas på hans ord. 6  Min själ väntar efter Herren      mer än väktarna efter morgonen,      ja, mer än väktarna efter morgonen. 7  Hoppas på HERREN, Israel;      ty hos HERREN är nåd,  och mycken förlossning är hos honom. 8  Och han skall förlossa Israel      från alla dess missgärningar.